Anna Norrman

Anna Norrman


Annas moder Lovisa Norrman föddes 1815 som dotter till torparen Johan Norrman och hans hustru Brita Stina Sönnerberg. Redan i 10-årsåldern får hon flytta till en moster på Kanalområdet, troligen i samband med att hennes mormor, som också bor där, avlider.


År 1831 börjar Lovisa arbeta som piga på Gästgivaregården. Därefter har hon pigtjänster på flera andra ställen innan hon åter hamnar på Gästis 1841. Ingenstans finns någon notering om att hon skulle ha fött något oäkta barn, vilket var vanligt bland ensamma pigor på den tiden.

Gästgivaregården i Motala tidigt.

1844 flyttar Lovisa upp till Brinken för arbete som piga i Aspestugan (den gård där Byloffs senare skulle komma att bo). Prästen har antecknat att hon bor i en stuga. Exakt var den stugan låg, framgår inte.


1847 föds så dottern Anna Karolina som oäkta barn till Lovisa. I födelseboken har prästen noterat: "Fadren sades wara en från orten afflyttad MålareGesäll wid namn Lagergren". Anna får efternamnet Lagergren, kanske var hon ett s k trolovningsbarn. Under tiden för nedkomsten bor Lovisa hos Enkan Sunnerberg på Kanalområdet, troligen mostern. Snart flyttar Lovisa hem till stugan i Brinken med sin lilla dotter.


1860 flyttar den utfattiga pigan Eva Sunnerberg in hos den likaledes utfattiga Lovisa. Eva är troligen samma person som Lovisa fick bo hos när Anna föddes. Trots fattigdomen har prästen antecknat om Anna: "Varit i Dubergska skolan vårterminen -60, men ej på hösten."


I husförhörslängden för åren 1866-1872 dyker namnet Karlstorp upp för första gången på samma sida som Aspestugan. Där bor arbetskarlen Karl August Karlsson med hustru och fyra små barn. Därunder är antecknat: "Till hus: Eva Sunnerberg, Lovisa Norrman och Anna Lagergren." De tycks alltså var inhysta hos Karlssons.


1873 dyker snickaren Lars Peter Johansson upp, närmast kommande från Stockholm, men nu med arbete i Motala. Anna och han gifter sig, han flyttar in och första barnet Anna Cecilia föds i slutet på året. I december året därpå föds sonen Per Henning och ett par år senare avlider mormor Lovisa i vattusot.


1878 flyttar familjen Karl August Karlsson till Motala Verkstad och plötsligt står Lars Peter som ägare till Karlstorp. Nu skulle ju allting kunna vara frid och fröjd i Annas familj med eget hus och Lars Peter som omvittnat duktig snickare. Han har bland annat tillverkat fina möbler till hemmet. Tyvärr är han dock svag för flaskan och uppehåller sig mer och mer i Stockholm. 1882 blir han överförd till obefintlighetslistan, då han aldrig är hemma i Brinken.


Ekonomin blir besvärande, för förutom försörjningsbördan ska Anna dessutom betala på de lån, som maken ådragit familjen. Det är säkert nu hon börjar på med den affärsverksamhet, som ska följa henne livet ut - att tillverka godsaker och bakverk samt att odla grönsaker för att sälja.


Att nöden är stor framgår då den så för övrigt rekorderliga Anna döms för snatteri till 50 kr i böter vid Aska Häradsrätt 1883. Säkert ett mycket kännbart straff för en redan ansträngd ekonomi. Se nedan!


Nu träder Annas storhet fram och hon visar prov på fysisk styrka, enorm arbetsvilja, mod och uthållighet. Varje dag i ur och skur drar hon sin tunga kärra nerför Gamla Brinken till Flodins hörna och dukar upp sina varor. Hon ger upp hoppet om ett stadgat familjeliv, flyttar upp på övervåningen med barnen och börjar ta emot hyresgäster, företrädesvis barnfamiljer.


Skilsmässa mellan makarna beviljas 1892 (se nedan) och nu är barnen så pass stora att de kan bidra till försörjningen, Cecilia som arbetare på tändsticksfabriken och Henning som maskinarbetare på Motala Verkstad.


1896 gifter sig Cecilia med valsverksarbetaren Carl Bernhard Carlsson, vilken flyttar in i huset. Samma år föds första barnet Margareta Cecilia och tre år senare Klas Elis Sigfrid.


1901 avlider Annas förre make Lars Peter i lunginflammation på Allmänna Försörjningsinrättningen i Stockholm.


1904 avlider Annas son Per Henning Lagergren, ogift maskinarbetare vid Motala Verkstad, i lungsot och hjärtförlamning endast 30 år gammal.


Snart nog tröttnar även Cecilias make Carl Bernhard och försvinner hemifrån. Prästen antecknar: Vistas å främmande ort. Nu bor Anna med dottern Cecilia och de två barbarnen ensamma i huset. Cecilia får arbete på fabrik.


Men snart ska det bli fler barn i huset. Från 1909 till 1915 får Cecilia ytterligare tre barn, alla antecknade som "oäkta". Alla barnbarnen tycks arta sig bra, får arbete och flyttar hemifrån allteftersom.


Anna fortsätter oförtrutet sitt arbete nere vid "hörnan", de sista åren dock med kraftigt nedsatt syn.


1933 somnar hon så in, 86 år gammal, och nerför Gamla Brinken åker hon nu för sista gången, så långsamt och försiktigt som hon aldrig förr har gjort.


I över 60 år bedrev hon sin affärsverksamhet, krutgumman.


Dottern Cecilia bor kvar i Karlstorp fram till 1946 och strax därefter rivs huset, då det ligger i vägen för Alsborgsgatans nya sträckning. På samma adress byggs ett nytt hus, som blir placerat lite längre in på tomten.



Stämningsansökan vid Aska Härads vinterting 1883


Härmed får Göta Kanalbolag ödmjukt anhålla om stämning till Aska Härads nästa vinterting å hustru Anna Johansson Norrman i Motala Brink, under yrkande om ersättning ang. ansvar för det hon i Folehagen tillgripit 16 stycken pålar värda 8 kronor, hvarförutom yrkas ersättning för rättegångskostnaderna.


Motala den 15 febr 1883

För Göta Kanalbolag

G. R. Abelin

genom Vaste Luthander enl. fullmakt


Svar från Anna:


Stämningen erkännes till alla delar och underkastar jag mig derför ansvar och böter enligt lag innehofvene befullmäktigas detta mitt erkännande till Häradsrätten inlämne så finner jag förgodt vad ombudet lagligen gör och böter.


Motala den 23 februari 1883

Anna Johansson Norrman


Anna döms till 50 kr i böter samt 10 kr i rättegångskostnader till Kanalbolaget.



Ansökan om skilsmässa 1891


År 1885 öfvergifvit och förlupit sin hustru, alltså och då af hwad i ärendet förekommit syntes framgå att han så gjort af ondska och motvilja mot henne och i afsigt att icke mera blifwa och bo med henne, samt hans vistelseort alltsedan 1886 varit obekant, pröfvade Häradsrätten skäligt, jemlikt § 13:4 i Giftermålsbalken, lagligt föreskriva att Lars Peter Johansson skulle genom kungörelse, som genom ordförandens försorg komme att uppläsas i häradets och angränsande socknars kyrkor, att inom natt och år efter det sådan uppläsning egt rum, infinna sig hos sökanden för att äktenskapet med henne fortsätta.

Uppläst sista gången 7 juni 1891.


Bilaga: Prästen intygar att Lars Peter varit obefintlig i flera år.


Den 7 december 1892 utfärdar Linköpings DK skiljebref angående skilsmässa mellan Anna Lagergren och Lars Peter Johansson.