Ahlström, Johan 1841-1907
Johan Peter Ahlström föddes den 2/11 1841 i Alskogs socken på Gotland som äldst av fyra syskon. Fadern var kustroddare. Redan som 16-åring flyttar Johan till Visby, där han får arbete som lärling hos målare Nordström. Johan får snart gesällbrev och 1865 står han antecknad som målare.
I Visby flyttar Ahlström omkring lite och är svår att följa i kyrkböckerna. Tidvis finns han på obestämd ort, tills han i januari 1873 skriver sig i Motala och köper fastigheten Brandsnäs, belägen i nedre Holm strax bakom Gästgivaregården. Att han befunnit sig i Motalatrakten långt tidigare finns dock fotografiska bevis för. Bl a var han redan på 1860-talet i Åmmeberg och utförde fotodokumentering åt det år 1857 i Sverige nyetablerade, belgiska gruvbolaget La Vieille Montagne.
Rosthyttan i Åmmeberg byggdes 1863. Luckorna till ugnarna är tillverkade vid Motala Verkstad.
Ingången till Mecksjö gruva belägen strax sydost om Zinkgruvan, år 1867.
Gjuteriet i Motala Verkstad troligen vid mitten av 1860-talet.
Järnvägsbygge i Karlsbytrakten i början på 1870-talet.
På de tidiga fotona anbringades en stämpel på baksidan.
Hemma på gården i Brandsnäs låter Ahlström bygga en ateljé, vilken återfinns avbildad på baksidan av tidiga porträttbilder.
Ahlström sitter med en vän i trädgården.
Baksida med tecknad bild på ateljén.
Porträttfoto i de luxeutförande...
...på svart kartong med guldskrift.
En annan design på baksida.
År 1882 flyttar Ahlströms syster Maria med sin familj från Visby in i Brandsnäs. Hon var gift med målarmästare Andreas Rehnström. Paret hade tre barn, varav den äldste hette Alfred och fick arbete som fotografibiträde hos Ahlström.
Rehnström visar sig ha god talang för fotografi-konsten och kommer vartefter att överta rörelsen efter Ahlström, som mer och mer övergår till att arbeta som pyrotekniker.
Vidstående annons var införd i en almanacka år 1893. Lägg märke till de generösa öppettiderna.
Ahlström som pyrotekniker.
Annons införd i almanacka år 1893.
När Ahlström avlider 23/4 1907 bor han fortfarande i Brandsnäs och som dödsorsak anges akut lunginflammation och kronisk alkoholism. Han förblev ogift hela livet.
Han efterlämnar en rik produktion av porträttfoton och inte minst många dokumenterande bilder av industri-, stads- och landskapsvyer samt av människor i vardagen.
Johan Ahlström
Klockarebacken i Motala på 1870-talet med Klockaregården mitt i bild.
Andrén, Carl 1868-1951
Carl Andrén föddes den 18/11 1868 i Lund som oäkta son till pigan Maria Trulsdotter.
År 1889 tar han med sig modern och flyttar till Vollsjö. Troligen har han de sista åren i Lund arbetat som fotografibiträde, för i Vollsjö titulerar han sig fotograf.
År 1890 går flytten till Boxholm (Ekeby socken), där Andrén gifter sig. Paret får året efter en dotter, som under de kommande åren kommer att få tre systrar.
År 1892 flyttar familjen till Motala och Andrén börjar samarbeta med en fotograf Jensen, som aldrig var skriven i Motala, kanske en s k resefotograf. Nedan två foton efter dem:
Mellan åren 1894 och 1896 bor Andrén med sin familj och modern i Linköping.
År 1896 bär det iväg till Ringarum och två år senare till Falerum.
Ateljéfoton från Boxholm Ringarum Falerum
I november 1899 går flyttlasset till Norrköping och i den staden kommer Andrén att förbli, fast på lite olika adresser. Nu kallar han sig artist och senare även prokurist (rätt att företräda företag i affärer).
År 1901 avlider modern och har då bott på samma adresser som sonen och hans familj i 12 år.
År 1915 gifter Andrén om sig med fotografen Emma Karolina Ringdahl.
Carl Andrén avlider den 29/10 1951 på Lenningska sjukhemmet i Norrköping.
Bergstedt, Frans 1827-1886
Per Frans Joel föddes 30/10 1827 på komministergården i Motala. Fadern var komministern Anders Petter Bergstedt. Vid dopet antecknades sex faddrar, nämligen major C G Thalén i Stockholm (morfar till Frans), nämndemannen Nils Eriksson i Holm, fröken Christine Gyllenrahm på Carlshult, änkefru Gjerling på Kronohemmanet Davidshem, handlanden Fredrik Wallander i Motala samt mamsell Charlotta Lagergren i Vinnerstad.
När komministern Bergstedt avlider i december 1831 av nervfeber (tyfus) är det alltså väl sörjt för hans efterlevande. Hustrun Eleonora Lovisa f. Thalén och de två sönerna får husrum hos änkefru Lisa Gjerling i Davidshem. Snart är Frans ensam med modern, då den yngste sonen avlider 1834, endast 3 år gammal. När fru Gjerling dör 1837, flyttar Frans och hans mor hem till morbrodern löjtnant Frans Otto Thalén, ägare till fastigheten Kv. Buntmakaren nr 2.
Varken den militära eller prästerliga banan tycktes locka Frans, så år 1842 endast femton år gammal flyttar han hemifrån till S:t Olai församling i Norrköping, där han får anställning som bodbetjänt hos handlande Brunbäck i Kv. Diket. Efter några år flytt till Kv. God Vän och arbete hos handlande Skog.
Sju år senare är Frans färdig med Norrköping och ställer kosan hemöver. Efter en tids arbete som bokhandelsbetjänt hos handlare Beckman i Vadstena, bosätter han sig i Motala. År 1850 startar han egen bokhandelsrörelse i Renholmska gården på Bispmotalagatan 4.
Rehnholmska gården i hörnet av Bispmotalagatan och Kyrkogatan på 1860-talet.
Men att livnära sig på enbart bokförsäljning var inte tänkbart vid den här tiden. Dels var invånar-antalet i Motala endast ca 500 personer, dels fanns det inte så många tryckta alster att sälja och till sist var det lite si och så med läskunnigheten. Därför utökades sortimentet med allehanda andra varor såsom kemikalier, skönhets- och toalettartiklar, råttgift, tobak, käppar och paraplyer, diverse hushållsartiklar samt mycket, mycket annat.
Men Frans är inte den som slår sig till ro utan snart börjar ett annat intresse göra sig gällande. Exakt när han skaffar sig en kamera och börjar att fotografera är svårt att säga, men år 1861 överlåter han bokhandeln till kamreren vid Motala Verkstad H G Enberg. Denne behåller affären fram till 1889, då Valfrid Nilsson övertar rörelsen. I samma byggnad kommer bokhandeln sedan att finnas kvar ytterligare drygt 100 år och anses var en av landets absolut äldsta.
Frans ska nu livnära sig på fotokonsten och då behöver man en ateljé. En anspråkslös sådan skaffar han sig på andra sidan av Kyrkogatan på den tomt där senare Hotell Nilsson skulle byggas. Med största sannolikhet var han köpingens första fotograf. Tyvärr var det mindre vanligt i fotografi-konstens barndom att märka fotona med firmanamnet. Men om orten eller namnet på den avporträtterade är känt, så kan man möjligen med ledning av utseende, kläder, rekvisita o dyl lista ut vem fotografen är. Många av de allra äldsta porträtten kan på så vis med stor sannolikhet tillskrivas Frans. Nedan exempel på porträtt med firmanamnet angivet antingen på framsidan eller baksidan.
Johan Landberg
Anders Thamsten
Lovisa Landberg
Baksida Anders Thamsten
Didrika Duberg, d. 1869
Baksida Didrika Duberg
Frans flyttar runt en del i köpingen, men en stor del av tiden bor han på Hotell Bergström på Platensgatan 17.
År 1872 flyttar han upp till Stockholm och bosätter sig i Hedvig Eleonora församling. Där antecknas hans yrke såsom resande, bokhandlare o dyl.
Den 5 mars 1886 avlider Frans Bergstedt på Sabbatsbergs sjukhem i Stockholm. Dödsorsaken var kronisk njurinflammation samt blodslag (hjärnblödning). Han var aldrig gift.
Kolorerat självporträtt
Dahlqvist, Alfred Theodor 1837-1893
Alfred Theodor Dahlqvist föddes den 7/2 1837 i Skeppsås, där fadern var mjölnare vid Vågforsens kvarn. Alfred var äldst i en syskonskara av fem barn. Han flyttade tidigt hemifrån för att försörja sig som dräng på olika gårdar bl a i Ledberg och Ljung.
År 1864 flyttar Alfred till Stockholm, där han blir kvar till 1876 då han flyttar till Motala. Han är nu fotograf och bosätter sig på Kungsgatan 7, vilket är i närheten av torget som han anger på baksidan av sina porträttfoton.
Han gifter sig i okt 1877 med Augusta Maria Bergström från Västra Ny och året efter föds första barnet.
Bagare Erlandssons barn på Repslagaregatan 10, fr v Berta född 1868, Carl 1873 och Emma 1871.
Baksida på fotot med Erlandssons barn.
I september 1880 flyttar Alfred med hustru och barn till Stockholm och bosätter sig på Malmskillnadsgatan.
I april 1881 emigrerar familjen till USA, där Alfred avlider 1893. Hustrun och de tre barnen återvänder då till Motala och bosätter sig i kv. Ankaret.
Okänd man fotograferad i Stockholm.
Baksida på ett annat foto.
Falk, Helge 1902-1972 (Falkman)
Nils Carl Helge Falk föddes den 8 mars 1901 i Motala. Fadern var den välkände fältskären Carl Falk och familjen bodde i Kv.Läkaren i Gamla stan. Helge var mellanbarn och hade en äldre och en yngre syster.
"Kanonfotograf Falk" som han ibland kallade sig.
Helges erkänt gedigna språkkunskaper efter tiden i Amerika togs ofta i anspråk och när amerikanska turister kom med kanalbåtarna, var han där och guidade, alltid med kameran i högsta hugg.
Helge var en skicklig och påpasslig fotograf, som fanns på plats där saker hände. Han bidrog även med omfattande dokumentationssfotografering. Otaliga är de foton han tagit av byggnader, som inte längre finns.
Bispmotalagatan 13 B, där fältskären Falk bodde med sin familj i närmare 40 år i början på 1900-talet.
Efter studier vid Motala Samskola provade Helge på så vitt skilda arbeten som bankbiträde och lantbrukselev.
Under åren 1919 till någon gång i mitten på 20-talet vistades Helge i Amerika. Där lär han ha studerat vid college, varit mässuppassare på ett kryssningsfartyg, innehaft allehanda arbeten för brödfödan och som god musiker även underhållit med att ”fila på felan” på caféer och restauranger.
Hemkommen till Sverige igen bodde Helge i föräldrahemmet och livnärde sig på att spela fiol i en trio på Reginabiografen under stumfilmens era. Övriga medlemmar i trion var mekanikern Carl Larsson (Cello-Lasse) och Magdalena Hydén på piano. Tycke uppstod mellan Helge och Magdalena. 1928 vigdes de två och bosatte sig i Samuelsberg, närmare bestämt på Medevigatan 34 mitt emot Norra skolan, och fick snart en son.
Helge tog nu anställning på bl a Motala Verkstad och Electrolux, medan han på fritiden utvecklade sin fotograferingstalang. Snart tog han steget fullt ut och blev frilansande pressfotograf. Sedermera anställdes han på Motala Posten och när denna lades ned på Östgötens lokalredaktion i Motala. Efter pensioneringen frilansade han som radskrivare och fotograf på Motala Tidning. Hans skrev under journalistsignaturen Falkman.
Avbildning av avbildare vid Strömmen med Motala Bryggeri och Bryggaregränd i bakgrunden.
Ljugarbänken på Stora Torget. Bakom skymtar man Helges lilla Morris.
Helge var en särling och som sådan ville han också framstå. Han var frispråkig och sa vad han tyckte, vilket retade en del och ävensom kunde verka sårande på vissa. Han var vänsterorienterad, hade en stark känsla för rättvisa i samhället och slog hårt mot maktmissbrukare. Han hade dock ett stort och varmt hjärta, som klappade för de svaga och framträdde gärna med sin fiol för att glädja gamla och unga. Han lämnade ett stort tomrum efter sig bland kollegor och tidningsläsare, när han till sist hade skrivit sin sista artikel.
Helge Falk bodde vid sin bortgång den 12 januari 1972 på Rådmansgatan 22, dit han flyttade redan 1939.
Fischer, Erik Wilhelm 1903-1994
Erik Wilhelm Fischer föddes den 9/6 1903 i Lomma norr om Malmö, där fadern ägde en tegelfabrik.
I november 1924 flyttar han till Uppsala. Som sitt yrke uppger han fotograf, så troligen har han arbetat som fotografibiträde redan innan han flyttade hemifrån.
Från Uppsala via några månader i Södertälje kommer Fischer till Motala i november 1927. Han bosätter sig i Kv. Linden och börjar arbeta hos fotografen Maria Wallgren (änka efter fotograf John Wallgren, se artikel om honom). Sannolikt har hon annonserat efter en kompanjon i sin fotografirörelse. Efter ett par år har han övertagit ateljén, men veterligen aldrig i eget namn då all produktion fram till firmans upphörande i början på 1930-talet tycks vara märkt John Wallgren.
Den 4 november 1930 utbröt eldsvåda i ateljén, som var belägen i ett särskilt hus på gården. Brandorsaken ansågs vara överhettning i en kamin och skadorna blev omfattande. Sannolikt återställdes ateljén till brukbart skick, för Fischer blev kvar ytterligare tre år i Motala. 1934 revs ateljén, då tomten skulle bebyggas.
I december 1933 flyttar Fischer till Lund och öppnar ateljé Foto Fischer. Han bor då hos modern, som efter faderns död 1925 bosatt sig i de centrala delarna av staden.
I maj månad 1935 gifter han sig med Anna Maria Wallgren, dotter till fotograferna Maria och John Wallgren i Motala och paret bosätter sig i Malmö. Huruvida Fischer även har ateljé i Malmö är ej klarlagt. I november 1939 är familjen Fischer tillbaka i Lund och har nu fått en son. Nedan exempel på beställningsfotografering åt Lasarettet i Lund.
Byggnad vid S:t Lars sjukhus i Lund, foto E W Fischer.
Lasarettsdirektör Sjöbring,
Ateljé Fischer 1942.
Professor Edling,
Foto Fischer 1943.
År 1945 går flytten till Göteborg, där familjen bosätter sig på Hedåsgatan 17, bara ett par kvarter från arbetsplatsen som ska bli Fischer Foto på Kungsportsavenyn 45. Affären finns fortfarande kvar på samma gatuadress, men nu med andra ägare och under namnet Götaplatsens Foto.
Erik Fischer avlider 15/12 1994 i Göteborg. Ett halvår senare dör hans hustru Anna Maria född Wallgren i Motala och en 100-årig fotografiepok Wallgren-Fischer går i graven.
Grönberg, Ester 1879-1978
Ester Maria föds den 4 oktober 1879 i Gränna. Enligt födelseboken vill modern vara okänd, men enligt uppgift från barnmorskan är hon 25 år gammal. Det blir barnmorskan och hennes make magasinsföreståndaren Johan Grönberg, som tar sig an Ester som fosterdotter och ganska snart adopterar henne.
Modern fru Maria Grönberg kommer så småningom att bli dement och avlider redan 1887 i lungödem. Ester är då bara sju år och får flytta hem till sin farmor som har två hemmaboende, ogifta döttrar. En av dessa heter Carolina Grönberg och är fotograf med ateljé i Gränna. Det är säkert här hos fastern, som Ester får lära sig fotografikonstens grunder. År 1893 överlåter Carolina ateljén till fotografen Kalla Sundbeck.
På baksidan av detta tidiga porträtt står Fotograf C. Grönberg, Grenna.
I december år 1900 flyttar Ester till Enköping och blir biträde hos fotografen Hilda Isaeus. Det är Hilda som har tagit det vackra porträttet på Ester.
Efter ett par år som fotograf hos Hilda Isaeus i Enköping är nu Ester mogen för att starta eget, vilket blir i Motala. Hon flyttar in i kv. Basaren nedanför torget och bygger där sin pittoreska ateljé.
Ester tycks dock ha en fot kvar i Enköping en tid, för på flera av hennes foton står det nedtill Ester Grönberg, Motala & Enköping.
På ett antal foton finns även angivet filial Gränna. Denna verksamhet härrör från sommaren 1909, när Ester annonserar i tidningen att hon utför fotografering i Gränna. Då är faster Carolina död sedan 1906.
I trettio år kommer Ester Grönberg att verka som fotograf i Motala och efterlämnar en diger produktion av både porträtt och landskapsbilder.
I januari 1933 gifter sig Ester med folkskollärare Carl Herman Ekstam. Paret bosätter sig på Verkstadsvägen 21, ett flerfamiljshus nära kanalen. Under något år därefter innehar fotografen Knut Bergman från Söderköping ateljén under firma E. Grönbergs Eftr Fotoateljé, men redan i april 1934 återvänder han hem igen. Några år senare rivs ateljén för att ge plats åt bygget av Restaurang Vättern.
Den 3 maj 1978 avlider Ester i Landeryd i den aktningsvärda åldern av 98 år. Paret Ekstam hade då varit bosatta i Linköping en längre tid.