Fotografer A - J

Fotografer A - J

Ahlström, Johan  1841-1907

Johan Peter Ahlström föddes den 2/11 1841 i Alskogs socken på Gotland som äldst av fyra syskon. Fadern var kustroddare. Redan som 16-åring flyttar Johan till Visby, där han får arbete som lärling hos målare Nordström. Johan får snart gesällbrev och 1865 står han antecknad som målare.


I Visby flyttar Ahlström omkring lite och är svår att följa i kyrkböckerna. Tidvis finns han på obestämd ort, tills han i januari 1873 skriver sig i Motala och köper fastigheten Brandsnäs, belägen i nedre Holm strax bakom Gästgivaregården. Att han befunnit sig i Motalatrakten långt tidigare finns dock fotografiska bevis för. Bl a var han redan på 1860-talet i Åmmeberg och utförde fotodokumentering åt det år 1857 i Sverige nyetablerade, belgiska gruvbolaget La Vieille Montagne.

Rosthyttan i Åmmeberg byggdes 1863. Luckorna till ugnarna är tillverkade vid Motala Verkstad.

Ingången till Mecksjö gruva belägen strax sydost om Zinkgruvan, år 1867.

Gjuteriet i Motala Verkstad troligen vid mitten av 1860-talet.

Järnvägsbygge i Karlsbytrakten i början på 1870-talet.

På de tidiga fotona anbringades en stämpel på baksidan.

Hemma på gården i Brandsnäs låter Ahlström bygga en ateljé, vilken återfinns avbildad på baksidan av tidiga porträttbilder.

Ahlström sitter med en vän i trädgården.

Baksida med tecknad bild på ateljén.

Porträttfoto i de luxeutförande...

...på svart kartong med guldskrift.

En annan design på baksida.

År 1882 flyttar Ahlströms syster Maria med sin familj från Visby in i Brandsnäs. Hon var gift med målarmästare Andreas Rehnström. Paret hade tre barn, varav den äldste hette Alfred och fick arbete som fotografibiträde hos Ahlström.

Rehnström visar sig ha god talang för fotografi-konsten och kommer vartefter att överta rörelsen efter Ahlström, som mer och mer övergår till att arbeta som pyrotekniker.


Vidstående annons var införd i en almanacka år 1893. Lägg märke till de generösa öppettiderna.

Ahlström som pyrotekniker.

Annons införd i almanacka år 1893.

När Ahlström avlider 23/4 1907 bor han fortfarande i Brandsnäs och som dödsorsak anges akut lunginflammation och kronisk alkoholism. Han förblev ogift hela livet.


Han efterlämnar en rik produktion av porträttfoton och inte minst många dokumenterande bilder av industri-, stads- och landskapsvyer samt av människor i vardagen.

Johan Ahlström

Klockarebacken i Motala på 1870-talet med Klockaregården mitt i bild.

Andrén, Carl  1868-1951

Carl Andrén föddes den 18/11 1868 i Lund som oäkta son till pigan Maria Trulsdotter.

År 1889 tar han med sig modern och flyttar till Vollsjö. Troligen har han de sista åren i Lund arbetat som fotografibiträde, för i Vollsjö titulerar han sig fotograf.


År 1890 går flytten till Boxholm (Ekeby socken), där Andrén gifter sig. Paret får året efter en dotter, som under de kommande åren kommer att få tre systrar.


År 1892 flyttar familjen till Motala och Andrén börjar samarbeta med en fotograf Jensen, som aldrig var skriven i Motala, kanske en s k resefotograf. Nedan två foton efter dem:

Mellan åren 1894 och 1896 bor Andrén med sin familj och modern i Linköping.


År 1896 bär det iväg till Ringarum och två år senare till Falerum.

   Ateljéfoton från Boxholm                                Ringarum                                         Falerum

I november 1899 går flyttlasset till Norrköping och i den staden kommer Andrén att förbli, fast på lite olika adresser. Nu kallar han sig artist och senare även prokurist (rätt att företräda företag i affärer).


År 1901 avlider modern och har då bott på samma adresser som sonen och hans familj i 12 år.


År 1915 gifter Andrén om sig med fotografen Emma Karolina Ringdahl.


Carl Andrén avlider den 29/10 1951 på Lenningska sjukhemmet i Norrköping.

Bergstedt, Frans 1827-1886

Per Frans Joel  föddes 30/10 1827 på komministergården i Motala. Fadern var komministern Anders  Petter Bergstedt. Vid dopet antecknades sex faddrar, nämligen major C G Thalén i Stockholm (morfar till Frans), nämndemannen Nils Eriksson i Holm, fröken Christine Gyllenrahm på Carlshult, änkefru Gjerling på Kronohemmanet Davidshem, handlanden Fredrik Wallander i Motala samt mamsell Charlotta Lagergren i Vinnerstad.


När komministern Bergstedt avlider i december 1831 av nervfeber (tyfus) är det alltså väl sörjt för hans efterlevande. Hustrun Eleonora Lovisa f. Thalén och de två sönerna får husrum hos änkefru Lisa Gjerling i Davidshem. Snart är Frans ensam med modern, då den yngste sonen avlider 1834, endast 3 år gammal. När fru Gjerling dör 1837, flyttar Frans och hans mor hem till morbrodern löjtnant Frans Otto Thalén, ägare till fastigheten Kv. Buntmakaren nr 2.


Varken den militära eller prästerliga banan tycktes locka Frans, så år 1842 endast femton år gammal flyttar han hemifrån till S:t Olai församling i Norrköping, där han får anställning som bodbetjänt hos handlande Brunbäck i Kv. Diket. Efter några år flytt till Kv. God Vän och arbete hos handlande Skog.


Sju år senare är Frans färdig med Norrköping och ställer kosan hemöver. Efter en tids arbete som bokhandelsbetjänt hos handlare Beckman i Vadstena, bosätter han sig i Motala. År 1850 startar han egen bokhandelsrörelse i Renholmska gården på Bispmotalagatan 4. 

Rehnholmska gården i hörnet av Bispmotalagatan och Kyrkogatan på 1860-talet.

Men att livnära sig på enbart bokförsäljning var inte tänkbart vid den här tiden. Dels var invånar-antalet i Motala endast ca 500 personer, dels fanns det inte så många tryckta alster att sälja och till sist var det lite si och så med läskunnigheten. Därför utökades sortimentet med allehanda andra varor såsom kemikalier, skönhets- och toalettartiklar, råttgift, tobak, käppar och paraplyer, diverse hushållsartiklar samt mycket, mycket annat.


Men Frans är inte den som slår sig till ro utan snart börjar ett annat intresse göra sig gällande. Exakt när han skaffar sig en kamera och börjar att fotografera är svårt att säga, men år 1861 överlåter han bokhandeln till kamreren vid Motala Verkstad H G Enberg. Denne behåller affären fram till 1889, då Valfrid Nilsson övertar rörelsen. I samma byggnad kommer bokhandeln sedan att finnas kvar ytterligare drygt 100 år och anses var en av landets absolut äldsta.


Frans ska nu livnära sig på fotokonsten och då behöver man en ateljé. En anspråkslös sådan skaffar han sig på andra sidan av Kyrkogatan på den tomt där senare Hotell Nilsson skulle byggas. Med största sannolikhet var han köpingens första fotograf. Tyvärr var det mindre vanligt i fotografi-konstens barndom att märka fotona med firmanamnet. Men om orten eller namnet på den avporträtterade är känt, så kan man möjligen med ledning av utseende, kläder, rekvisita o dyl lista ut vem fotografen är. Många av de allra äldsta porträtten kan på så vis med stor sannolikhet tillskrivas Frans. Nedan exempel på porträtt med firmanamnet angivet antingen på framsidan eller baksidan.

Johan Landberg

Anders Thamsten

Lovisa Landberg

Baksida Anders Thamsten

Didrika Duberg, d. 1869

Baksida Didrika Duberg

Frans flyttar runt en del i köpingen, men en stor del av tiden bor han på Hotell Bergström på Platensgatan 17.


År 1872 flyttar han upp till Stockholm och bosätter sig i Hedvig Eleonora församling.  Där antecknas hans yrke såsom resande, bokhandlare o dyl.


Den 5 mars 1886 avlider Frans Bergstedt på Sabbatsbergs sjukhem i Stockholm. Dödsorsaken var kronisk njurinflammation samt blodslag (hjärnblödning). Han var aldrig gift.

Kolorerat självporträtt

Dahlqvist, Alfred Theodor  1837-1893

Alfred Theodor Dahlqvist föddes den 7/2 1837 i Skeppsås, där fadern var mjölnare vid Vågforsens kvarn. Alfred var äldst i en syskonskara av fem barn. Han flyttade tidigt hemifrån för att försörja sig som dräng på olika gårdar bl a i Ledberg och Ljung.

År 1864 flyttar Alfred till Stockholm, där han blir kvar till 1876 då han flyttar till Motala. Han är nu fotograf och bosätter sig på Kungsgatan 7, vilket är i närheten av torget som han anger på baksidan av sina porträttfoton.


Han gifter sig i okt 1877 med Augusta Maria Bergström från Västra Ny och året efter föds första barnet.

Bagare Erlandssons barn på Repslagaregatan 10, fr v Berta född 1868, Carl 1873 och Emma 1871.

Baksida på fotot med Erlandssons barn.

Baksida på ett annat foto.

I september 1880 flyttar Alfred med hustru och barn till Stockholm och bosätter sig på Malmskillnadsgatan.


I april 1881 emigrerar familjen till USA, där Alfred avlider 1893. Hustrun och de tre barnen återvänder då till Motala och bosätter sig i kv. Ankaret.

Okänd man fotograferad i Stockholm.

Falk, Helge  1902-1972  (Falkman)

Nils Carl Helge Falk föddes den 8 mars 1901 i Motala. Fadern var den välkände fältskären Carl Falk och familjen bodde i Kv.Läkaren i Gamla stan. Helge var mellanbarn och hade en äldre och en yngre syster.

"Kanonfotograf Falk" som han ibland kallade sig.

Helges erkänt gedigna språkkunskaper efter tiden i Amerika togs ofta i anspråk och när amerikanska turister kom med kanalbåtarna, var han där och guidade, alltid med kameran i högsta hugg.


Helge var en skicklig och påpasslig fotograf, som fanns på plats där saker hände. Han bidrog även med omfattande dokumentationssfotografering. Otaliga är de foton han tagit av byggnader, som inte längre finns.

Bispmotalagatan 13 B, där fältskären Falk bodde med sin familj i närmare 40 år i början på 1900-talet.

Efter studier vid Motala Samskola provade Helge på så vitt skilda arbeten som bankbiträde och lantbrukselev.


Under åren 1919 till någon gång i mitten på 20-talet vistades Helge i Amerika. Där lär han ha studerat vid college, varit mässuppassare på ett kryssningsfartyg, innehaft allehanda arbeten för brödfödan och som god musiker även underhållit med att ”fila på felan” på caféer och restauranger.


Hemkommen till Sverige igen bodde Helge i föräldrahemmet och livnärde sig på att spela fiol i en trio på Reginabiografen under stumfilmens era. Övriga medlemmar i trion var mekanikern Carl Larsson (Cello-Lasse) och Magdalena Hydén på piano. Tycke uppstod mellan Helge och Magdalena. 1928 vigdes de två och bosatte sig i Samuelsberg, närmare bestämt på Medevigatan 34 mitt emot Norra skolan, och fick snart en son.


Helge tog nu anställning på bl a Motala Verkstad och Electrolux, medan han på fritiden utvecklade sin fotograferingstalang. Snart tog han steget fullt ut och blev frilansande pressfotograf. Sedermera anställdes han på Motala Posten och när denna lades ned på Östgötens lokalredaktion i Motala. Efter pensioneringen frilansade han som radskrivare och fotograf på Motala Tidning. Hans skrev under journalistsignaturen Falkman.

Familjen hade sin bostad på översta våningen i huset, närmare bestämt 44 trappsteg upp.


Detta antal hade speciellt fru Hoflund noga reda på, dels i och med att det var hon som skurade trätrappan och dels för alla de gånger hon gick där upp och ner för att sköta sina många sysslor.

Jenny och Helmer Hoflund framför Blåbandslokalen på Kyrkogatan 22.

Gunnar visade tidigt intresse för fotografering och började redan som 14-åring att praktisera i Svensson & Co Fotoaffär på Prästgatan mittemot kyrkan.

Ljugarbänken på Stora Torget. Bakom skymtar man Helges lilla Morris.

Gunnar t v praktiserar hos fotografen Harald Svensson 1928.

Fischer, Erik Wilhelm  1903-1994

Erik Wilhelm Fischer föddes den 9/6 1903 i Lomma norr om Malmö, där fadern ägde en tegelfabrik.

I november 1924 flyttar han till Uppsala. Som sitt yrke uppger han fotograf, så troligen har han arbetat som fotografibiträde redan innan han flyttade hemifrån.


Från Uppsala via några månader i Södertälje kommer Fischer till Motala i november 1927. Han bosätter sig i Kv. Linden och börjar arbeta hos fotografen Maria Wallgren (änka efter fotograf John Wallgren, se artikel om honom). Sannolikt har hon annonserat efter en kompanjon i sin fotografirörelse. Efter ett par år har han övertagit ateljén, men veterligen aldrig i eget namn då all produktion fram till firmans upphörande i början på 1930-talet tycks vara märkt John Wallgren.


Den 4 november 1930 utbröt eldsvåda i ateljén, som var belägen i ett särskilt hus på gården. Brandorsaken ansågs vara överhettning i en kamin och skadorna blev omfattande. Sannolikt återställdes ateljén till brukbart skick, för Fischer blev kvar ytterligare tre år i Motala. 1934 revs ateljén, då tomten skulle bebyggas.


I december 1933 flyttar Fischer till Lund och öppnar ateljé Foto Fischer. Han bor då hos modern, som efter faderns död 1925 bosatt sig i de centrala delarna av staden.


I maj månad 1935 gifter han sig med Anna Maria Wallgren, dotter till fotograferna Maria och John  Wallgren i Motala och  paret bosätter sig i Malmö. Huruvida Fischer även har ateljé i Malmö är ej klarlagt. I november 1939 är familjen Fischer tillbaka i Lund och har nu fått en son. Nedan exempel på beställningsfotografering åt Lasarettet i Lund.

Byggnad vid S:t Lars sjukhus i Lund, foto E W Fischer.

Lasarettsdirektör Sjöbring,

Ateljé Fischer 1942.

Professor Edling,

Foto Fischer 1943.

År 1945 går flytten till Göteborg, där familjen bosätter sig på Hedåsgatan 17, bara ett par kvarter från arbetsplatsen som ska bli Fischer Foto på Kungsportsavenyn 45. Affären finns fortfarande kvar på samma gatuadress, men nu med andra ägare och under namnet Götaplatsens Foto.


Erik Fischer avlider 15/12 1994 i Göteborg. Ett halvår senare dör hans hustru Anna Maria född Wallgren i Motala och en 100-årig fotografiepok Wallgren-Fischer går i graven.

Grönberg, Ester  1879-1978

Ester Maria föds den 4 oktober 1879 i Gränna. Enligt födelseboken vill modern vara okänd, men enligt uppgift från barnmorskan är hon 25 år gammal. Det blir barnmorskan och hennes make magasinsföreståndaren Johan Grönberg, som tar sig an Ester som fosterdotter och ganska snart adopterar henne.

Modern fru Maria Grönberg kommer så småningom att bli dement och avlider redan 1887 i lungödem. Ester är då bara sju år och får flytta hem till sin farmor som har två hemmaboende, ogifta döttrar. En av dessa heter Carolina Grönberg och är fotograf med ateljé i Gränna. Det är säkert här som Ester får lära sig fotografikonstens grunder.

På baksidan av detta tidiga porträtt står Fotograf C. Grönberg, Grenna.

I december år 1900 flyttar Ester till Enköping och blir biträde hos fotografen Hilda Isaeus. Det är Hilda som har tagit det vackra porträttet på Ester.

Fotografen Hilda Isaeus´  porträtt av Ester Grönberg.

Efter ett par år som fotograf hos Hilda Isaeus i Enköping är nu Ester mogen för att starta eget, vilket blir i Motala. Hon flyttar in i kv. Basaren nedanför torget och bygger där sin pittoreska ateljé.

Esters ateljé i på Sjögatan 4 i Motala.

Ester tycks dock ha en fot kvar i Enköping en tid, för på flera av hennes foton står det nedtill Ester Grönberg, Motala & Enköping.


När sedan faster Carolina i Gränna avlider 1906, övertar troligen Ester hennes ateljé och har den som filial till verksamheten i Motala åtminstone för en tid. Nedan exempel på Esters porträttfotografering. Lite speciellt är att kartongen i regel saknar tryck på baksidan.

I trettio år kommer Ester Grönberg att verka som fotograf i Motala och efterlämnar en diger produktion av både porträtt och landskapsbilder.

Telegrafstationen på Poppelgatan år 1923, alldeles nybyggd.

Passagerarbåten Motala Ström vid Borenshults slussar.

I januari 1933 gifter sig Ester med folkskollärare Carl Herman Ekstam. Paret bosätter sig på Verkstadsvägen 21, ett flerfamiljshus nära kanalen. Under något år därefter innehar fotografen Knut Bergman från Söderköping ateljén under firma E. Grönbergs Eftr Fotoateljé, men redan i april 1934 återvänder han hem igen. Några år senare rivs ateljén för att ge plats åt bygget av Restaurang Vättern.


Den 3 maj 1978 avlider Ester i Landeryd i den aktningsvärda åldern av 98 år. Paret Ekstam hade då varit bosatta i Linköping en längre tid.

Hagberg, Helga  1880-1965

Helga Maria Hagberg föddes den 1 september 1880 i Kristbergs socken. Fadern var skogvaktare i Bobergs Häradsallmänning och familjen bodde i Trehörna Skogvaktarbostad strax norr om Borensberg. Helga var nr fem i syskonskaran, som ursprungligen var tolv men decimerades kraftigt då fyra av de yngre syskonen dog i späd ålder.


I november år 1900 får Helga tjänst hos urmakare Sandström i f d Telegrafhuset i Borensberg. Där blir hon kvar fram till september 1901, då hon flyttar till Motala för att ta arbete som biträde i köpmannen Thamstens tobakshandel på Platensgatan.


Det finns uppgifter som tyder på att Helga höll till hos fotografen Schelin i Borenshult. Kanske var det Helga som var "&Co" hos fotografen Lisen Wingård. Detta bör i så fall ha varit innan hon fick tjänsten i Borensberg, för 1901 sålde Schelin ateljén.


I slutet av år 1903 bär det iväg till Södermalm i Stockholm för arbete som tjänarinna (hos en tobakshandlare?) men redan efter nio månader dimper hon ner i Norrköping - nu som cigarrhandlare.


År 1906 flyttar hon till kvarteret Basaren vid torget i Motala och etablerar sig som cigarrhandlare även här. Var hon hade sin cigarraffär är osäkert, men troligen i samma kvarter som hon bodde. I vilket fall var hon flitig att annonsera.

Annons ur Arbetaren den 12 maj 1906.

Annons ur Arbetaren den 30 juni 1906.

Helga bedrev även förlagsverksamhet och sålde egenutgivna vykort. Nedanstående är ett exempel på detta. Fotograf är Ester Grönberg, som hade sin ateljé i samma kvarter.

Kallbadhuset nedanför slussarna i Borenshult. Foto Ester Grönberg. Förlag Helga Hagberg.

År 1918 flyttar Helga till Stockholm och där står hon bl a antecknad i kyrkböckerna som kassörska på Malmskillnadsgatan 48 nära Hötorget. Ska vi gissa i en tobakshandel?


Så småningom återvänder Helga till hemtrakterna och avlider i Borensberg den 4 augusti 1965. Hon förblir ogift hela livet.

Hoflund, Gunnar  1914-2010

Charles Gunnar Hoflund föddes den 22 sept 1914 i Motala som nr 2 bland de tre syskonen. Familjen bodde då sedan 1910 i Blåbandshuset på Kyrkogatan 22 i hörnet av Långbackagatan, där föräldrarna skötte vaktmästarsysslorna, dvs merparten av arbetet skötte fru Hoflund, då maken även hade arbete utom hemmet.

Avbildning av avbildare vid Strömmen med Motala Bryggeri och Bryggaregränd i bakgrunden.

Helge var en särling och som sådan ville han också framstå. Han var frispråkig och sa vad han tyckte, vilket retade en del och ävensom kunde verka sårande på vissa. Han var vänsterorienterad, hade en stark känsla för rättvisa i samhället och slog hårt mot maktmissbrukare. Han hade dock ett stort och varmt hjärta, som klappade för de svaga och framträdde gärna med sin fiol för att glädja gamla och unga. Han lämnade ett stort tomrum efter sig bland kollegor och tidningsläsare, när han till sist hade skrivit sin sista artikel.


Helge Falk bodde vid sin bortgång den 12 januari 1972 på Rådmansgatan 22, dit han flyttade redan 1939.

Därefter hade han flera anställningar som fotobiträde hos andra fotografer bl a hos Allan Westerström och John Åström. I sina anställningsintyg får han övervägande mycket goda omdömen såsom villig och duktig, visat nit och ärlighet, arbetsam med ett hedrande uppförande, bästa rekommendationer m m.


År 1932 blev Gunnar far till ett s k trolovningsbarn, men gifte sig aldrig med modern. När dottern är sju år gammal flyttar hon hem till familjen Hoflund och kommer att bli kvar hos farfar och farmor, när Gunnar flyttat från orten.


Men Gunnar hade fler strängar på sin lyra och var även flink med penseln. Här nedan ett motiv från Blåbandshuset ner över Hårstorpsgatan.

Utsikt från Blåbandshuset ner över Hårstorpsgatan, oljemålning 1933.

1936 öppnar Gunnar egen fotoaffär på Källgatan 9, där han hyr en lokal i källarvåningen.

       Gunnars fotoaffär .........                             ....... på Källgatan 9 i källarplanet.

Motala Fotoaffär - endast 22 år gammal och redan affärsinnehavare.

Fint brevpapper hör också till en seriös satsning.

Arbete i fotolabbet.

Issågning på kanalen på 1930-talet.

Hoflund kunde även erbjuda fotografering i hemmet och här nedan är en lyckad inomhusbild från konstnären Åke Liljessons ateljé på Bispmotalagatan 6.

Interiörbild från Åke Liljessons ateljé på Bispmotalagatan 8 mittför kyrkan.

Hoflund frilansade som pressfotograf åt Motala Tidning, Corren och Östgöten och utförde även ren dokumentationsfotografering på beställning. Från Motalautställningen 1937 har han lämnat efter sig hundratals bilder. Lantbruksutställningen 1945 och Jubileumsutställningen Möt Motala 1957 blev även de grundligt dokumenterade.

Motalautställningen vid Norra Skolan 1937.

1940 flyttar Hoflund till Mariestad och får anställning hos Olssons Foto-Atelier. Efter ett kort mellanspel i Varberg, hamnar han 1942 i Lidköping för en flerårig anställning hos Lindhes Atelier & Fotomagasin. Samma år gifter han gifter sig och får en dotter.


Därfter arbetade han på frilandsbasis hos flera lidköpingsfotofirmor, som Mellgrens, Centrum Foto och Ollers i Mariestad. Han framkallade, retuscherade och färglade fotokopior.


I sin efterlämnade fotoskatt kan man se att han även efter flytten till Västergötland fortsatte att fotograferade flitigt i Motala, då han ofta var hemma för att besöka föräldrarna och äldsta dottern.


Vid ett besök 1944 passade han på att måla en akvarell hemma på gården till Blåbandshuset.

Akvarell målad hemma på gården till Blåbandshuset med mamma Jenny, som hänger tvätt och pappa Helmer på trappan,1944.

Inget tycks ha varit för stort eller smått för hans tränade öga för situationsbilder.

Slut för dagen på Electrolux ca 1945.

Frälsningsarmén på Stora Torget på 50-talet.

Uppvisning i Tennishallen på Bollhusgatan 1961. Revs 1990.

Hoflund var storsamlare av bl a klockor och kameror, men det som låg honom varmast om hjärtat var filateli. År 1995 erhöll han diplom för sitt 50-åriga medlemskap i Lidköpings filatelistförening. Hans specialområde var militärpostbrev, där hans samling uppgick till flera hundra.


Efter ett synnerligen rikt liv avled Gunnar Hoflund i februari månad 2010 i Lidköping, 95 år gammal.

Johansson, Viktor  1878-1964

Ernst Viktor Johansson föddes den 10 juli 1878 i Motala. Familjen bodde i Kv. Isberg och fadern arbetade som snickeriarbetare. Redan året därpå flyttade man till Kristberg, där fadern blev statdräng på en gård i Kulla. Därefter arbete på gårdar i Ekebyborna, Ljung och Klockrike.


Nu hade Viktor fått sex yngre syskon och det var det dags för honom att flytta hemifrån för att försörja sig själv. Vid ett av sina tidiga arbeten råkade han ut för en svår brännskada vid ett ångsågverk och fick vistas en längre tid på lasarettet i Linköping innan skadan hade läkts.


År 1896 blev Viktor utskriven och kosan styrdes mot Norrköping, där han bodde i 18 år med ett par korta avbrott för arbete som dräng i Strå utanför Vadstena 1899 och på Rödön i Jämtland något år därefter.


I Norrköping träffade Viktor en fotograf, vilken lärde ut fotografikonsten och även försåg honom med en kamera. Viktor kom även över en kinematograf (filmprojektor) med vilken han i slutet på 1800-talet vevade fram filmer med blandat resultat.


För att tjäna ihop till brödfödan arbetade Viktor inom allehanda yrkan såsom kusk på ett skjutshåll, färjdragare, bokspridare, agent m fl innan han blev kameraman på heltid. Hans nisch blev att fotografera turister och han reste vida omkring till platser, dit han visste det skulle komma många besökare.


Marknader var stora publikmagneter och störst var Skänninge marknad. Här kunde Viktor göra goda affärer med att porträttera besökare. Han trivdes väldigt bra i den lilla staden och 1914  slog han sig ner där för gott. Från Skänninge gjorde han sedan täta avstickare till Vadstena och Motala med sin kamera.


I Motala kunde man ofta se honom i arbete vid Platens grav och vid ångbåtsbryggan nedanför varmbadhuset i Kanalparken.

Fyra herrar i gräset på kanalbanken och Viktor själv infälld i bilden.

Viktor med sin yviga mustasch och den obligatoriska Vegamössan.

I Vadstena blev han något av ett inventarium och han påträffades ofta med att fotografera turister med slottet som bakgrund. Av ortsbefolkningen kallades han rätt och slätt för ”Foto”. Viktors främsta kännetecken förutom kameran var Vegamössan, som han bar i vått och torrt, samt den yviga mustaschen.


Viktor Johansson avled den 9 augusti 1964 på Järntorgsgatan 12 i Skänninge. Han var aldrig gift.